månadsarkiv: november 2008

Skotten i Mainila – Sovjets casus belli för vinterkriget 1939

Skotten i Mainila – Sovjets ”incident” för att starta Vinterkriget mot Finland 1939.

På eftermiddagen den 26 november 1939 besköt Sovjetryssaland den egna ryska byn Mainila, precis på den ryska sidan om gränsen till Finland på Kareliska näset. På kvällen samma dag gick Moskvaradion ut och fördömde den ”finska” aggressionen. De hävdade att fyra Ryska soldater dödats. Kanske stämde just den uppgiften, men det var inte finnarna som skjutit med sitt artilleri, det var ryssarna själva. Detta erkände senare en rysk krigsfånge. Och 1994 medgav även den dåvarande Ryska presidenten Boris Jeltsin att så varit fallet. En finsk undersökning direkt efter händelsen visade att inget finskt artilleri varit placerat inom räckvidd vid det aktuella tillfället. Skotten i Mainila var Stalins och Sovjetrysslands officiella casus belli – krigsorsak.

Dagen efter sa Sovjetryssaland upp den tioåriga icke-angreppspakteten som tecknades med Finland 1934. Finländarna kunde sedan se stora Sovjetryska truppsammandragningar vid gränsen. Något som givetvis planerats långt innan incidenten i Mainila. Från ingenting går det inte att dra ihop 460.000 man, 1500 stridsvagnar och 1000 flygplan på fyra dagar i den oländiga skogs-,och sjöterrängen mellan Finland och Ryssland.

Sovjetryssland hade sedan 1938 framfört militära krav på Finland och efter att Molotov-Ribbenroppakten ingicks med Nazityskland 23 augusti 1939 (vilken finnarna kallade för djävulspakten) meddelade Stalin att kraven på finska landavträdelser på Kareliska näset inte var förhandlingsbara. Detta trots att det var Sovjetryssland och Lenin Själv som tog den finska representanten Pehr Evind Svinhufvud i hand på Finlands självständighet 1917 inom de gränser som ännu 1939 var de gällande.

Finnarna hade under Moskvaförhandlingarna gjort vissa eftergifter, men inte fullt ut givit vika för de Sovjetryska kraven med argumentet att Tjeckoslovakien inte fått behålla sin frihet efter sina landavträdelser efter Münchenöverenskommelsen 1938. Nu vet man att Ryssarna planerat att ta hela Finland så den dåvarande finska statsledningen med president Kyösti Kallio i spetsen gjorde en riktig bedömning, såhär i historiens efterklokhet, att inte ge efter.  Stalin och Sovjetryssland hade inte för avsikt att nå någon överenskommelse med Finland. Förhandlingarna vara bara ett spel under tiden som anfallsplanerna förbereddes. Sovjetryssland ville ha hela Finland, med krig om de inte gav sig som de baltiska staterna precis gjort.

Vi ska vara tacksamma även i Sverige för detta.

Det finns uppenbara liknelser med hur Molotov-Ribbentroppaktens andra signatärmakt, Nazityskland, skaffade sig sitt casus belli 31 augusti inför anfallet på Polen 1 september 1939 då man klädde ut SD-soldater i polska uniformer och ”intog” den tyska radiostationen i Gleiwitz. Hitler meddelade i sitt radiotal 1 september att ”elden besvarades sedan kl. 05.00.”

”Krisen en möjlighet att ge till de som röstar rätt”

Stanfordprofessorn och ekonomen Thomas Sowell skriver om den ekonomiska krisen.

Han konstaterar att talet om att den liknar 30-talsdepressionen i magnitud är fel samt att krisen är en ”gyllene möjlighet för politiker att fundamentalt förändra ekonomin och leka Robin Hood, genom att ta från de som troligtvis inte kommer att rösta på dem och ge en del av dessas pengar till de som kommar att rösta på dem.

Och till sist jämställer Sowell F.D. Roosevelts krispolitik politik med företrädaren Hoovers och varnar för att Obama kan komma att förlänga Bushs felaktiga krispolitik på ett liknande sätt.

Läs Sowells artikel här.

Colombianer: ”Legalisera knarket”

Givetvis är rubriken inte något som Colombias regering sagt, men väl två Colombianer som kom till tals i ett reportage i kvällens ”Världen i fokus” på TV8.

På Världen i fokus hemsida står:

Världen i Fokus har besökt Colombia, ett land där narkotikapengar finansierar gerillagrupper. Trots USA:s stora bistånd för att begränsa odlingarna har produktionen av kokain inte minskat nämnvärt. I landet höjs nu röster för en legalisering av narkotikan. Vår gäst i studion är Walter Kegö, senior fellow vid Silk Road Studies och fd chef för narkotikaroteln vid Rikskriminalen.

Walter Kegö, som f.ö. blev nationellt känd som en av de två poliserna från SÄPO under Palmeutredningen, gjorde en blek figur i Studion. Av all den ”mobilisering mot narkotika” som gjort Colombia till en knarkstat behövdes bara mer av samma så skulle allt ordna sig verkade han mena.

TV8 var modiga som släppte in ett reportage av detta slag i sin kanal, något som SvT aldrig hade vågat med sin politiska ledning i styrelsen, men så modiga att de tog in någon att diskutera reportaget med Walter Kegö, som är en av tio tjänstemän på socialdepartementet från regeringenss ”Mobilisering mot narkotika”, var de tyvärr inte. Det hade kunna bli en bra debatt med t.ex. Frihetsfrontens ordförande Henrik Alexandersson. Synd. Men TV8 kan ju ta det som ett tips.

En narkotikapolitisk geostrategisk debatt där ena sidan inte talar fördömande i falsett skulle vara en sverigepremiär i TV. Något som fortfarande är ”up for grabs”.

Och avslutningsvis – det var inga representanter från den colombianska knarkmaffian som ville legalisera kokain – om det nu var någon som trodde det.

Länk till Världen i Focus om inslaget här.

Som sagt, Obama har höga förväntningar på sig…

Bilden är från Washington Dulles Air Port.

Reagan tillträdde under den ekonomiska krisen 1981. Då avreglerades det och skatterna sänktes, framför allt sänktes marginalskatterna. 8½ år senare föll Sovjetunionen ihop.

Inte utan att man undrar vad det blir för medicin den här gången. Bush har varit ovanligt tydlig vad gäller frihandel i flera tal och framträdanden efter valet. Han har varnat för vad protektionismen gjorde för att skapa 30-talsdepressionen.

Missförhållanden på – KOMMUNALT – äldreboende

Är det någon som tror att vår neutrala och oberoende nyhetsredaktioner på public service i radio och teve hade missat att tydligt påpeka att det var ett ”privat” och ”vinstdrivande” ”aktiebolag” om det nu inte var som det var, d.v.s att Bäckagårds äldreboende i Halmstad är ett kommunalt drivet äldreboende.

Ekot raportrar förbiser givetvis ägandeförhållandet helt nu när det inte är privat, de skriver kort och gott: ”Flera missförhållanden på äldreboende”. Länk till Ekots nyhet här.

Alla missförhållanden ska givetvis tas upp, granskas, gås igenom, ansvar kartläggas och förhållandena rättas till – varhelst de förekommer. Världen och människorna är inte perfekta så det kommer altid finnas saker att förbättra. Men är det inte märkligt att när ägaren är privat då anses det vara orsaken till problemet, men när ägaren är offentlig, d.v.s. som i det här fallet kommunal, då anses ägarförhållandena irrelevanta. Så irrelevanta så att de över huvud taget inte ens nämns i hela inslaget. Man får ta reda på det själv.

Och vi har public service för att vi ska kunna få neutral och saklig rapportering? Well…

Vi får väl vara glada för att problemen i offentlig sektor tas upp och inte sopas under mattan som i diktaturer. Alltid något. Man är ju van vid att vara glad åt det lilla när det gäller public service i Sverige.

”Mona Sahlinska”

Vårt språk är det som gör att vi kan leva i en kultur och inte i ett förfärligt naturtillstånd. När någon fördummar språket så bidrar denne till att försämra det, att göra det mindre användbart. Orden blir otydligare. Förståelsen sämre. Kraftuttrycken urlakas. Nyanserna försviner.

Mona Sahlin har alltid haft ett väldigt eget sätt att uttrycka sig på. Mycket av hennes populäritet från tidigt 90-tal (arbetsmarknadsminister 90-91, partisekreterare under oppositionsåren 92-94) byggde på hennes enkla sätt att kommunicera.

Nu senast har hon beskrivit regeringens arbetamarknadspolitik, den s.k. arbetslinjen som ”satanisk” eftersom inte 80 procent av arbetstagarna får 80 procent av lönen vid arbetslöshet (vilket inte heller var fallet innan under det socialdemokratiska styret). Bl.a. har Ekot rapporterat om detta här.

Alltså, det är ”sataniskt” när någon som får maxbeloppet i a-kassan (för de som får en a-kasseersättning därunder gäller ju som bekant inte detta) nu får 680 kronor om dagen i stället för som tidigare under det socialdemokratiska styret 730 kronor.

50 svenska kronor om dagen i 100 dagar är skillnaden mellan den tidigare socialdemokratiska regeringens ultimata rättvisa och alliansregeringens ”sataniska” arbetslinje, d.v.s. att det relativt sett ska löna sig mer att arbeta.

Man kan ju undra om hon tänker börja beskriva sina skettehöjningsförslag som ”sataniska skattehöjningar” om de höjer skatten med 50 kronor om dagen eller mer i framtiden.

Jag undrar om hon är medvetet infantil likt George W Bush, eller om hon talar på toppen av sin egen förmåga?

Cordelia Edvardsson på Svenska Dagbladet skriver i SvD KULTUR 19 november om Mona Salinska (antar att det ska vara Sahlinska egentligen) under rubriken Språkkonstnärer och verbala spikklubbor.

När språket utarmas, när orden berövas sin innebörd och valör, ja, då bör medborgarna se upp. Särskilt oroande är det när en av våra tyngsta politiska makthavare, med chans att bli Sveriges nästa statsminister, våldför sig på språket.

Personligen har jag ingen åsikt om regeringens så kallade arbetslinje, men när Mona Sahlin ger sig på den, beväpnad med en språklig spikklubba, ­slutar i alla fall jag att lyssna på hennes sakliga argument – om de nu finns. ”Det är sataniskt, det är elakt, det är konservativt”, snyftar Mona med gråten i halsen. Sataniskt? Talar vi här om svarta mässor och ritualmord av små barn? Knappast, ty i nästa sats lär vi oss att ”det är elakt”, som i ”ta inte spaden från lillebror, det är elakt”. Konservativt då? Denna beteckning kan fyllas med nästan vad som helst, dock inte med djävulsmässor eller barnkammarspråkets ”du är elak, du är dum”.

Finanskrisen, medicinen och doktorerna

Det bästa, i nuläget, är att låta automatiska stabilisatorer verka och att anpassa arbetsmarknadspolitiken om så behövs. I den svenska ekonomin är detta fullt tillräckligt. Vi har sannolikt världens mest konjunkturkänsliga statsfinanser och därmed världens mest effektiva automatiska stabilisatorer. Fast den enda person som tycks ha läst på är finansministern. De andra verkar mer ta finanskrisen som en bra ursäkt för att föra fram vad de tycker ändå.

Läs hela inlägget hos Den Hälsosamme Ekonomisten här.

Georgetown Washington

I går kväll var vi ute på i Georgetown i Washington, fem svenskar och en britt, jag var den ende som inte bor i USA, och när vi letar parkeringsplats och förundras över hur vi lyckades sy ihop en träff med svenskar som är förskingrade till Mid West, Chicago, Alexandria och Ashburn och en brittisk professor vi alla känner sedan tidigare så ser vi Lars Leijonborg komma gående ensam på trottoaren. Förunderligt.

Leijonborg var här som forskningsminister och besökte univeristet och forskningskonferanser. Bra att han är här, så mycket välfinansierade institut och stiftelser har jag aldrig set tidigare. Hoppas han drar rätt slutsatser och ser till att den svenska regeringen gör detsamma. Alla de fyra svenskarna som nu bor i USA är välutbildade och välavlönade – i USA.

Är brajja verkligen värre än spädbarnsmord?

Missa inte bloggaren Johan Ingerö om det relativa straffvärdet för mord och marijanaodling:

Vansinnet fortgår i de svenska domstolarna och i vår lagstiftande församling.

Högsta Domstolen har nekat prövningstillstånd för en man som dömts för att ha skakat sin två månader gamla flicka till döds. Därmed har domstolen indirekt fastställt hovrättens påföljd: fem års fängelse.

Samtidigt har en mindre liga som ägnat sig åt odling av cannabis dömts för sin verksamhet. Ledarens påföljd: sju års fängelse.

Man behöver knappast vara drogliberal för att inse hur avskyvärda dessa domar blir vid en jämförelse med varandra.