Cordelia Devardson på SvD har en samlad syn på Aftonbladets famösa ”kulturartikel” om hur den israeliska armen skjuter palestinier för att ta deras organ och sälja till judar i USA. En rätt bizarr artikel på många sätt.
Någon borde funderat på att det inte går att ta organ från hjärtdöda personer och transplantera dem. Och organ från personer som skjutits i magen?
Många märkliga ting händer i världen, t.ex. firar Norge i år att det är 150 år sedan landets främste nazistiske landsförrädare – efter Vidkun Quisling – föddes. Författaren, nobelpristagaren i litteratur 1920 och nazisten Knut Hamnsun.
Och det är det officiella Norge som firar sin nazist. Norska posten ger ut jubileumsfrimärken, Norges Bank präglar silvermynt och självaste kronprinsessan Mette-Marit, vars far, farfar och farfars far fick fly landet undan de nazityska trupperna 1940 – 1945, invigde det nya Hamsuncentret som en del av firandet.
Nu är väl frågan bara när de även ska börja fira Quisling.
Saj haj!
70 år sedan Kommunistnazistpakten
I dag är det 70 år sedan det kommunistiska Sovjetryssland och Nazityskland undertecknade Molotov-Ribbentroppakten, krigspakten som startade kriget. Polen, Bessarabien (ungefär dagens Moldavien), Baltikum och Finland skulle delas upp mellan Kommunister och Nazister enligt ett då hemligt tilläggsprotokoll till den s.k. non-agressionspakten.
Jag skrev utförligt om detta för ett år sedan här. Inga nya fakta har framkommit sedan dess.
Molotov-Ribbentroppakten var inget annat än en djävulspakt. Någon värre omänskligare krigspakt har världen aldrig skådat. Därför är det en anständighetsfråga att vi inte glömmer.
Man kan ju undra vad som anses viktigast för en s-kvinna som jobbar deltid 75 procent – rätt till heltid eller sex timmars arbetsdag?
Någon som vet?
En regering går kontinuerligt att utvärdera och när ett år är kvar till valet ska den lägga sin sista budget. Man har då en rätt hygglig bild av vad den sittande regeringen prioriterar och hur den agerar. Men vet vad man får – ungefär.
Med tanke på att det är vi medborgare som betalar skatt som finansierar det regeringen föreslår i sin budget får vi hoppas på att det inte blir så mycket valfläsk i budgeten. Konjunkturen är förstås en klart hämmande faktor, men allt får bedömas givet läget. Och politik är relativ.
Oppositionens, den röd-röd-gröna oppositionens skuggbudget nu i höst, den som läggs fram några veckor efter att regeringen presenterat sin höstbudget, d.v.s. budgeten för nästa år, år 2010, kommer att bli intressantare och ett viktigare dokument inför valet än Alliansregeringens budget. Och detta av flera skäl. (Man ska ha i åtanke att oppositionens budget, eller budgetar, alltid är förslag i förhållande till den sittande regeringens budgetförslag.)
Svaret på dessa frågor är intressantare än regeringens budget för 2010. Anser jag.
Mona Sahlins sommartal förefaller helt ha undvikit att ge besked om hur det ligger till med den samlade (?) oppositionens budgetarbete. Ett gäng kostsamma förslag och ett gäng kosmetiska önskemål utan besked om förankring i vänsterpartiet och miljlpartiet och – tadaaaaaa – utan besked om hur alla utgifter ska finansieras. Östros har ju t.ex. kritiserat regeringen för att den lånar pengar, så ökad statlig upplåning, d.v.s. ökat budgetunderskott, borde vara en utesluten väg. Om de är hederliga i sin retorik.
Som sagt, oppositionen budget är i höst intressantare än regeringens.