fytne.nu

Sverige, Danmark, Finland, Estland, Luxemburg, Cypern och Bulgarien är de sju länder som sköter sin budgetpolitik enligt ingångna avtal (Stabilitetspakten) om maximalt 3 procents budgetunderskott.

Kommissionen har kritiserat 20 av EU:s 27 medlemsländer för att de bryter mot stabilitetspaktens krav på maximalt 3 procents budgetunderskott.

Detta innebär att Sverige är ett av sju länder som slipper att inför EU åta sig ett sparprogram för att åtgärda ett otillåtet stort budgetunderskott.

Länk till listningen finns här.

Märkligt nog rapporterade Ekot om detta utan att meddela om Sverige tillhörde de kritiserade länderna eller inte. Det faller väl väl in i public service uppdrag att stödja Mona Sahlin när hon anklagar regeringen för att vara oansvarig och “låna till skattesänkningar” samtidigt som hon än så länge lagt en rad ofinansierade eller underfinansierade förlag tillsammans med de andra vänsterpartierna.

Under förra årets amerikanska valrörelse följde jag jag valet med intresse. Nu för tiden innebär ju det att man kan läsa direkt vad som skrivs och sägs i USA utan att först få det filtrerat av den svenska mediavänstern. Och när man gör det inser man att den USA-bevakning vi serveras i svensk media ofta är hårt vänstervinklad och direkt partisk till demokratiska partiets favör, det är som att svenska vänsterjournalister är en del av demokraternas valkampanj, för det vi serveras är i praktiken det demokratiska partiets syn på saker och ting, inte initierade objektiva beskrivningar av vad som pågår.

Detta bidrar såklart till USA-föraktet i Sverige så till vida att amerikanerna trots allt ganska ofta röstar på de dumma, korkade, ogina republikanerna, vilket förefaller helt barockt om man följer svensk mediarapportering.

Om man följer den breda debatten i USA utan detta svenska vänsterjournalistfilter så begriper man så mycket mer. Det finns såklart där, precis som här, å ena sidan och å andra sidan. Men just detta undviks noggrant av den svenska mediavänstern när det gäller rapporteringen från USA. Minns valet 2004 och hur public serviceradions Cecilia Uddén under det amerikanska valåret 2004 t.o.m. meddelade offentligt att hon inte behövde rapportera opartiskt från det amerikanska valet.

Under valåret 2008 var det en annan svensk journalist (eller var han bara krönikör?) som förvånade mig i sin servila propagandarapportering för demokraterna, med sin krönika i SvD och i sin blogg på Svd - USA-bloggen, nämligen Martin Gelin. Han bidrog aldrig med något som gjorde valet mer begripligt, men han vidarebefodrade - likt en nyttig idiot - det som sades i de demokratlojala medierna. Och nu står det i SvD att just denne Martin Gerlin blivit rekryterad av vänsterpartierna för att ansvara för mobiliseringen i social media. Allt faller liksom på plats. Han var vänsterpolitiker, precis som jag misstänkte. Och det bekräftar mitt intryck av att SvD på nyhetsplats är mer vänster är DN.

F.ö. är det inget fel med partisk media, jag föredrar t.o.m. partisk media framför så kallad oberoende media, det är mer uppriktigt och mindre förljuget - speciellt jämfört med alla de u-båtande journalister som medvetet bedriver opinionsjournalistik förklädd till opartiskhet.

Jag förundras över regeringens kommunikation. Den får skit och förefaller ta skit för allt, helt oavsett om det är rimligt eller ej. Den försvarar sig inte när oppositionen kommer med insinuant kritik, den försvarar sig inte när kritiken är oskälig eller kommer från oppositionspolitiker som intar motstridiga ståndpunkter för att ta billiga poänger. Låt mig exemplifiera.

Bilindustrin - denna industri som förtalats, ifrågasatts och bekämpats av miljöpartiet och vänsterpartiet i decennier, får och regeringen skit för att den inte vill stödja på samma framgångsrika sätt som vi stödde varven från slutet av 60-talet till mitten av 80-talet.

FRA-lagen - som jag tycker de förtjänar mycket kritik för - får de kritik för av från socialdemokraterna, trots att det var ett socialdemokratiskt förslag från början. Det var den socialdemokratiske försvarsministern Leni Björklund som under förra mandatperioden beställde utredningen. Något som Sahlin, som satt i samma regering kommer undan med när hon i högan sky klagar på integritetskränkningarna lagen medför. Alltså, det parti som bedrev olaglig åsiktsregistrering redan med IB på 70-talet, kommer undan det faktum att det varken förre eller nu själva har rent mjöl i påsen i övervaknings och integritetsfrågan.

Sjukförsäkringarna - Regeringen försvarar sig knappt mot alla beskyllningar om omänsklighet trots att den situatíon de fick ta över var att världens friskaste folk var det mest sjukskrivna. Och trots att myndigheterna knappast brydde sig om att få de sjukskrivna tillbaks i arbete.

Förtidspensionerna - Trots att regeringen Reinfeldt fick ta över en situation där arbetslösa gjordes till förtidspensionärer på löpande band, hur kärnfriska de än var, med syftet att dölja den öppna arbetslösheten, så får de nu kritik som de knappt försvarar emot när de faktiskt bryter med denna manipulativa och passiviserande politik.

Försvaret - trots att de fått ordning på försvarets ekonomistyrning får de nu ovett från partier som år efter år lät försvaret missköta sin ekonomistyrning. De får kritik från de små oppositionspartierna för utlandsinsatserna, trots att de alla startades av den regering som de själva var stödpartier åt under förra mandatperioden. De får kritik för anslagsnivån av socialdemokraterna trots att de ska samverka med partier som knappast kommer tillåta några anslagshöjningar om de kommer med i regeringen.

Statsfinanserna - Sahlin anklagar regeringen för att “låna till skattesänkningar”, men faktum är att Sverige är ett av endast sju länder i EU som inte fått kritik för sina statsfinanser.

Pensionerna - det framförs kritik mot att pensionerna sänks, p.g.a. den automatiska broms som slår till i det nuvarande pensionssystemet, trots att socialdemokraterna står bakom pensionsuppgörelsen och faktiskt var det parti som satt vid makten när det nuvarande systemet infördes på 90-talet.

Jobbskatteavdraget - reallöneökningar i den storlek som jobbskatteavdraget motsvarar har aldrig vanliga svenska arbetare upplevt, ändå får de kritik för detta som “pensionärsskatt” trots att pensionärerna också fått sänkt skatt, om än inte lika mycket, och trots att en ökad förvärvsfrekvens är det som mest påverkar pensionernas nivå uppåt på bara några års sikt.

Jag tycker därför att regeringen Reinfeldt liknar en expeditionsministär, den berättar kort vad den gör, men den försvarar sig inte, den agiterar inte, den sätter inte hårt mot hårt i debatten och de ställer inte vänsterns kritik mot hur det var när de fick ta över i oktober 2006. Något som Tony Blair alltid gjorde under sina år vid makten. Vad är regeringen Reinfeldts Ulvskogar som utan skam i kroppen ger sig på sina motståndare vid varje möjligt tillfälle oavsett hur rimligt det är? Varför accepterar Regeringen all denna kritik utan att försvara sig? För mig är det ett mysterium.

Varför har ett parti provval och därpå en nomineringskommitté som sedan fullständigt kör över provvalsresultatet?

Moderaterna petade ner fru Bildt ett antal platser i valet till Europaparlamentet, men detta engagerade gräsrötterna i partiet så till den grad att fru Bildt fick lika många frivilliga kampanjare som övriga kandidater sammantaget och hon blev inkryssad i Europaparlamentet.

Socialdemokraterna sysslar helt enkelt inte med sådant som interna provval utan de låter lokalföreningsstyrelserna (arbetarekommunerna) nominera och sedan vaskas och sållas det av högsta styrelsen i den aktuella valkretsen och är det en riksdagsvalkrets så placerar dessutom partiet centralt ut sina statsråd och statsrådskandidater på valfria länslistor. Jag tycker detta förfarande är helt i sin ordning.

Men att som i folkpartiet i Göteborg ha ett provval och sedan en nomineringskommitté som petar ner de som vunnit medlemmarnas provval med bred marginal för att därefter nominera sig själva - det måste ändå vara svenskt rekord i ruttenhet.

Det slår faktiskt t.o.m. folkpartiet i Stockholm som helt plockade bort Erik Wassén, som kom nia i provvalet, från listan till landstingsfullmäktige. Han har bråkat med sitt eget landstingsråd Birgitta Rydberg om att införa ett sprutbytesprogram för att förhindra smittspridning bland narkomaner. Nomineringskommitténs ordförande var landstingsrådet Birgitta Rydbergs man Lennart Rydberg (bild). Snyggt.

Läs mer på det folkpartistiska nätverket Liberatis blogg här och hos f.d. folkpartistiske tjänstemannen Ingerö här.