Kategoriarkiv: Socialdemokraterna

Skatteparadis och skattehelveten

Med fonderna tar vi över

Det kan vara moraliskt legitimt att föra ut både pengar och ägande ur ett land

Det finns väl fyra kategorier som för ut pengar till hemliga bankkonton och bolag i skatteparadis.

1. Människor som är förföljda och illa behandlade av den stat de kommer från, t.ex. judar som förde ut pengar till Schweiz före och under andra världskriget.

2. Kriminella nätverk som tvättar pengar och döljer dem från staten de kommer från.

3a. Skatteplanerare som gör laglig skatteplanering utan att bryta mot någon lag.

3b. Skatteplanerare som bryter mot lagar när de skatteplanerar.

4. Makteliten i kleptokratier. (Har moraliskt sett stora likheter med kategori 2. Makteliten i stabila demokratiska rättsstater återfinns i kategorierna 3a eller 3b)

Jag är lite olika upprörd på kategorierna 1 och 3a, jämfört med kategorierna 2, 3b och 4.

Skatter kan vara moraliskt illegitima – även i demokratier. Stater kan syssla med illegitim konfiskation av människors tillgångar och detta gäller även för demokratier, även om stabil demokrati och stabil rättstat minskar risken för att detta ska ske.

Jag tänker inte vara upprörd på någon utan att veta vilken kategori denne tillhör enligt ovan. Det flåsas lite väl mycket om att alla som förekommer i uppgifterna från Panama är skurkar – troligtvis är det inte så. Och de som är kommunister eller socialister och är upprörda har ju tänkt att begå ett övergrepp mot människor i sin ideologis namn och avskaffa privat ägande. Jag har lite svårt att ta just dessas upprördhet för värt något i den moraliska vågskålen.

Så. Diskutera!

Det är helt ok om Saudiarabien inte gillar Sverige

Det är egentligen inget stort problem att en av världens vidrigaste diktaturer – Saudiarabien – inte gillar Sveriges agerande.

Det är ju mer att regeringen verkar så tagen på sängen av konsekvenserna av sitt agerande, att den förödmjukats i Arabförbundet, att inte ens det av Sverige nyss erkända Palestina stödde Sverige i Arabförbundet. Det är inte diplomatiskt skickligt. Detta tillsammans med att man talat vitt och brett om en egen självständig linje – gentemot EU, USA och NATO får man förmoda. Att man säger att argumentet för denna självständiga linje är att man ska vara en moralisk stormakt och kunna medla i konflikter. Och så gör man sig ovän med både Israel och Arabförbundet. Reaktionerna har inte varit förväntade.

Så… regeringen har inte riktigt koll vad den håller på med. Och det är naturligtvis inte bra. Förödmjukelsen i Arabförbundet är inget egentligt problem, utan visar mer att det är en diktaturklubb. Men vad den senaste veckan visar är att vi verkligen inte borde distansera oss från EU, USA och NATO, utan att det bara är genom att agera gemensamt inom de ramar som främst EU ger som vi kan se till att arbeta effektivt för våra värden och intressen utan att vi som litet land drabbas. Så det som hänt är ett sammanbrott för den naiva självständiga utrikespolitiken där vi drömmer om FN och fina medlarroller.

Alex Schulman kan inte svensk nutidshistoria

1982 gick socialdemokraterna och Olof Palme till val på att socialisera hela det svenska näringslivet med hjälp av statliga löntagarfonder. Under statligt tvång skulle företagens vinster gå till fonderna som sedan skulle köpa upp företagens aktier och ta över ägandet. Ju mer vinst ett företag gick med desto snabbare skulle det därmed tas över. Det var en djävulsk plan för att Sverige att bli som kommunistländerna. Företagen skulle inte köpas från ägarna utan staten skulle helt enkelt stjäla dem från ägarna.

Socialdemokraterna vann riksdagsvalet 1982 och Olof Palme bildade en socialdemokratisk regering. I den slutliga versionen av löntagarfonder som sjösattes sattes ett tak för ägandet till åtta procent av företagen, men som nationalekonomen Assar Lindbeck skriver i sina memoarer så kunde ju den begränsningen tas bort med ett pennstreck i riksdagen. Fonderna var ett domedagsvapen riktat mot allt privat företagande i Sverige. För att undvika att socialdemokraterna, VPK och LO skulle stjäla företagen från grundarna så valde därför IKEA:s grundare och ägare, Ingvar Kamprad, att snabbt skapa en ny ägarstruktur kring IKEA så att det inte längre var ett svenskt bolag, likaså gjorde familjen Rausing med Tetra Pak och familjen Persson med H&M.

Alex Schulman vet såklart inte om denna historia och hoppar nu på IKEA för att företaget inte betalar maximalt i skatt – vilket f.ö. Alex Schulman inte själv gör - i landet som en gång var på väg att stjäla livsverket från dess grundare Ingvar Kamprad.

Den som bryr sig om att det ska finnas företag i Sverige som år efter år ger tusentals människor jobb i Sverige och betalar sina företagsskatter här borde hoppa på socialdemokraterna och Olof Palme för att de drev företag ut ur landet med sin politik och därför nu betalar sina skatter i andra länder. Men som alla vet är ju Alex Schulman bara en poserande tölp som tar sig friheten att ge sig på de som skyddade sina livsverk mot företagsstöld av den typ som till exempel Putinregimen i Ryssland håller på med, och detta samtidigt som han solidariserar sig med förövarna. Det är inget annat än anmärkningsvärt ynkligt, historielöst och oförskämt.

Länk till Alex Schulmans artikel finns här.

Juholt socialdemokratins Lundgren?

Har denna tidningsfria dag läst om Juholts svårbegripliga DN-debttare om kulturpolitik i dag.

”I ett samhälle där klyftorna i tillgång till kultur ökar, och allt (ALLT? min anm.) reduceras till enbart individuella projekt, där vinnarna och förlorarna är givna på förhand, där bryts också tilliten och de viktiga samhällskonrakten.”

Skriver han science fiction? Vilket samhälle talar han om? Jag läser till slutet och där skriver han:

”Min förtvivlan är stor över hur jag ser att Sverige förvandlats från ett land där kulturpolitiken varit en viktig del i formandet av vår (s egen min anm.) samhällsmodell till något som handlar om pengar, marknad och marginalisering.”

Handlar samhällsmodellen om marginalisering? Verkligen? I dagens Sverige? Med Juholt ska vi tydligen forma:

”ett samhälle där man tillåts vara människa”.

2002 gick Bo Lundgren till val under sin slogan ”En politik för människor”. Är Håkan Juholt som socialdemokratins Bo Lundgren?

Per Wikström – korkad eller nyttig idiot?

Per Wikström har kanske gjort årets mest bisarra inslag i Ekot – Grekland framhålls som förebild för framtidens pensioner!

I går körde Ekot en nyhet under rubriken ”Svenska pensioner mot bottenskiktet” om att de framtida (OBS! framtida) svenska pensionerna skulle vara bland de lägsta i EU – på 48,2 procent av slutlönen för dagens 27-åringar. Bl.a. framhölls det att de framtida Grekiska pensionsnivåerna för dagens 27-åringar skulle bli högre än de svenska. Ja det rapporterades faktiskt att de grekiska framtida pensionerna skulle bli på över 100 procent av slutlönen.

Bakom nyheten låg PRO som dessutom var de enda som kom till tals i inslaget. Helt surrealistiskt.

Vad de röker på PRO-kansliet egentligen? Har de Grekland som förebild för hur pensionssystem bör vara utformade nu för tiden?

En sak som vi vet med mycket stor sannorlikhet är att framtida ekonomiska förpliktelser, så som t.ex offentliga pensioner, inte är värda mycket när de är utställda av en stat som har ett så stort budgetunderskott att Euroländerna och Internationella valutafonden (IMF) måste gå in med krispaket för att finansiera landets gigantiska budgetunderskott eftersom landet inte längre kan låna på den internationella marknaden. Landet hade redan innan den ekonomiska krisen en statsskuld på 115 procent av BNP. Grekiska staten ägs av Euroländerna, IMF och Kina och de lär kräva tillbaks sina pengar innan det betalas ut några pensioner som överstiger medborgarnas slutlöner.

PRO är inget annat än SSU för pensionärer, de är en integrerad del av den socialdemokratiska rörelsen. Att gjöra ett inslag som detta, som bygger på vad endast PRO har att säga, där ingen annan än PRO kommer till tals är inte god sed för public service. Det är helt enkelt inte public service – även om det sänds av public service.

Och inte heller nämndes att det var de framtida offentliga pensionerna som diskuterades, det fick man klura ut av sammanhanget. Även de flesta svenskar, inklusive LO-kollektivet via sina avtal, har en privat pension att lägga till den offentliga pensionen. Ingen kan väl ha missat all TV-reklam för den avtalspension som LO-anslutna i privat sektor kommer få via AMF-pension? Detta är ett sidospår i sammanhanget, men att bedöma den generella pensionsnivån i ett land endast utifrån den offentliga delen av en pensions pension är helt enkelt inte relevant.

Om det rent teoretiskt är så att ett land inte har ett offentligt pensionssystem, men i praktiken alla arbetare och tjänstemän har ett pensionsavtal via sin fackförening eller ett som de betalat direkt privat så är det inte rimligt att säga att pensionsnivån i det landet är noll procent av slutlönen.

Ibland undrar jag om vissa public servicejournalister driver en politisk agenda eller om de bara är så korkade att de inte begriper att de är nyttiga idioter. Journalisten bakom inslaget var Per Wikström. På Wikipedia står det författare, journalist och före detta målare.

Mycket har man ju hört, men denna ”nyhet” måste tillhöra de mest bisarra alla kategorier 2010.

Maud Olofsson och ansvaret under SAAB-krisen

Den som kan något om det svenska industristödets tragiskt dyra och meningslösa historia vet att hålla Maud Olofsson högt.

Varvskrisen, började i slutet på 60-talet, den dåvarande socialdemokratiska finansministern Gunnar Sträng och riksbankschefen Per Åsbrink gick då in med långtgående statliga garantier till varvsindustrin, sedan fortsatte det med den på hösten 1976 tillträdda borgerliga regeringens varvsakut, under centerpartistiska ekonomiministern Nils G. Åsling. Detta ledde ändå till bildandet av statliga Svenska Varv AB, då inget av det tidigare stödet hade hjälpt. Till slut lades ändå den mesta varvsverksamheten ner då varvsstödet upphörde med att regeringen Palme avskaffade produktionsstödet till varvsindustrin efter valet 1985.

20 års elände med subventioner och bortkastade skattepengar var över.

Nu har Maud Olofsson inte upprepat ett enda av de tidigare misstagen i den nu pågående krisen i fordondbranschen, och de ska Maud Olofsson och hela regeringen ha beröm för.

Det märkligaste då, under varvskrisen, och nu, under SAAB-krisen, är fackets och socialdemokraternas agerande. Det är även ytterst märkligt att s.k. borgerliga regeringar under 70-talet höll på med varvsstöd och förstatligande av en hel bransch, men det är är inte lika märkligt som LO-fackens agerande nu som då.

Facket och socialdemokraterna brukar berömma sig själva för likalöneprincipen i Rehn-Meidnermodellen. Alla som utför samma typ av arbete ska ha samma lön. Allt för att de mindre lönsamma företagen SKA slås ut så att arbetskraften kan övergå till mer lönsamma företag. I det närmaste är detta att betrakta som att Sverige, på fackets och socialdemokraternas initiativ, redan på 50-talet införde Schumpeters teori om den kreativa förstörelsen som politisk och facklig dogm.

Det märkliga är att denna egna politik inte hindrar fackrepresentanter och socialdemokrater att klaga då dessa principer faktisk får avsedd effekt och olönsamma företag är att på väg att slås ut av just Rehn-Meidnermodellens likalöneprincip. Då ska det till subventioner, stöd och statligt ägande – tvärt emot de egna principernas intentioner. De principer som är grunden för samma fackföreningars centrala löneavtal. Jag tycker det är ohederligt.

En modern kurios pajas i periferin har dock tillkommit, Peter Eriksson (som jag i andra sammanhang talat hyggligt gott om bl.a. här och här på bloggen). Miljöpartiet, som inte lagt två strån i kors för den svenska bilindustrin tidigare, som alltid varit tidig med att kritisera VOLVO och SAAB för de bilar de gör och som varit emot bilismen på alla fronter sedan partiet bildades 1981 – just detta parti anklagar nu regeringen för att ett olönsamt svenskt dotterföretag till USAs största bilföretag läggs ner efter decennier av stora förluster. Det enda som är ovanligare än att SAAB går med vinst är väl att det sker en kärnkraftsolycka med dödlig utgång. Ohederligt är bara förnamnet, men likalöneprincipen har inte varit miljöpartiets idé, men bilhatandet är näst efter kärnkraftshatet partiets livseleixsir.

Och så till sist en stilla undran. Varför lyfter media inte fram den samlade vänsterns hyckleri? Hyckleri och ohederlighet ska väl en fri media med självkänsla alltid sätta tänderna i? Dock diskuteras frågan ur SIFOkratiskt perspektiv i GT här.

Vård skola rockfestival

Hultsfreds kommun, som styrs av socialdemokraterna och vänsterpartiet, har nu beslutat att satsa dryg 8 miljoner av skattebetalarnas pengar för att säkerställa att det blir Hultsfredsfestival även nästa år.

Vård skola rockfestival liksom.

Nu vet vi att gnäll om att kommunen behöver mer pengar från staten för att klara vården skolan och omsorgen även här är lögn.

Bara c och m uppmärksammar murens fall

Jag har precis kollat på samtliga sju riksdagspartiers huvudhemsida, dels startsidan och dels där man hittar pressmeddelanden. Bara centern och moderaterna väljer att som huvudinformation ha något som uppmärksammar 1900-talets viktigaste fredliga förändring i vår världsdel – murens fall 9 november 1989.

Socialdemokraterna nämner det i förbigående när de informerar om seminariet som hölls till f.d. partiledaren Ingvar Carlssons 75-årsdag och som Mona Sahlin ledde.

Övriga partier har varken något som uppmärksammar murens fall på sin startsida eller något pressmeddelande med någon kommentar. Detta är ynkligt.

De svenska partierna är inte normala

I bland brukar jag säga att vi har världens sämsta vänster i Sverige. För att vara i en demokrati alltså. Och detta eftersom vänstern i Sverige är så socialt paternalistisk. I ekonomiska frågor är vänstern som vänstern i den demokratiska världen är mest, de har bara fått styra oproportionerligt mycket under efterkrigstiden. Fakta på marken är således lite extrem i Sverige med ett skattetryck bland de högsta i världen, men det är snarare en effekt av det långa regeringsinnehavet än någon radikalare ideologi än i systerpartierna i andra demokratiska länder.

Det som gör den svenska vänstern så unik är att den är så paternalistisk i livsstilsfrågor. Det ska vara systembolag med skyhöga alkoholpriser, krångliga och dyra processer kring utskänkningstillstånd, krav på vakter, inhägnade områden och servering av varm mat vid serveringsställena. Allt för att göra det nästan omöjligt för den hårdbeskattade arbetarklassen att kunna gå på krogen och äta middag med vin och öl, så som de oftare gör i resten av Europa. Till detta kommer att vänstern i Sverige driver en amerikanskt repressiv narkotikapolitik. Det var den socialdemokratiska regeringen som på 80-talet kriminaliserade innehav för eget bruk och konsumtion. Den som super för mycket får hjälp, den som tar för mycket av andra droger får fängelse. Att ”högern” eller konservativa driver denna linje på många hålla är tyvärr som det brukar vara i andra demokratiska länder. Och det är detta som gör ”högern” så oattraktiv enligt många. Men i Sverige delas denna högersjuka av vänstern så till den milda grad att det är vänstern som mer än kyrkan driver på denna statliga livsstilspaternalism. Det är därför jag tycker mig ha fog för påståendet att vi har världens sämsta vänster i Sverige eftersom vänstern i Sverige står för ofri ekonomi OCH social paternalism. Borgerligheten står för friare ekonomi och som vanligt – och tyvärr – för social paternalism.

Således kan man inte genom att välja vänster eller borgerlighet påverka den statliga sociala paternalismen i allmänna val i Sverige. Vilket är något frustrerande. Vi kan bara välja mellan stor och jättestor offentlig sektor, eftersom den sociala paternalismen inte är uppe för diskussion. Dock finns det en liten unik faktor i Sverige och det är moderaterna. Moderaterna är något så unikt som ett parti som är allmänt oradikalt, men dock, borgerligt i ekonomiska frågor, men med en unik liberal syn vad gäller livsstilsfrågor. Detta syns vad gäller synen på alkoholfrågan, homoäktenskapsfrågan, abortfrågan och en rad andra symbolfrågor där ”högerpartier” faktiskt ofta tycker tvärt om. Dock gäller detta såklart inte narkotikafrågan, men dock.

Moderaterna är något så unikt som ett ”högerparti” som är liberalt i ekonomiska frågor och tolerant liberalt i livsstilsfrågor. Det är detta som förklarar att det största ”högerpartiet” i Sverige är som störst i storstäderna och relativt sett som svagast på landsbygden. I nästan alla andra demokratiska länder är det tvärt om. Vänstern (som då är socialt liberal) är stark i storstäderna och högern (som då är socialt parternalistisk)  är stark på landsbygden.

Så, de enda svenska partierna som är som sina systerpartier i resten av världen är kristdemokraterna och folkpartiet. Centern har som bekant bara systerpartier i Finland och i Norge, men nu när de blivit allt mer liberala, i takt med att böndernas andel av befolkningen hamnat kring en procent av befolkningen, så ska de nog räknas som ett helt vanligt mittenliberalt parti och därför räknas vara normala enligt det internationella betraktelsesättet.

Övriga partier i Sverige är inte som sina systerpartier i resten av den demokratiska världen.

De tre vänsterpartierna avviker genom att vara som högerpartier brukar vara i många livsstilsfrågor.

Och moderaterna avviker avviker genom att vara som vänsterpartier brukar vara i många livsstilsfrågor.

Socialdemokraterna och socialstyrelsen byter plats

Och detta är inte på väg bort, det är snarare på väg att cementeras.

Socialdemokraterna och socialstyrelsen byter plats vad gäller synen på nyttan med sprutbytesprogram för ”narkomaner” (läs. i det här fallet heroinister).

På den socialdemokratiska kongressen beslutades nämligen att de ska bli ännu mer amerikaniserade och repressiva i sin syn på narkotikaproblemen när de nu bestämde sig för att vara emot sprutbytesprogram. Läs om det här.

Några dagar senare gick chefen för socialstyrelsen, tillsammans med cheferna för smittskyddsinstitutet och folkhälsoinstitutet ut på DN-debatt och argumenterade för den nu mera vetenskapligt undersökta nyttan för minskad spridning av HIV och hepatit med sprutbytesprogram. Läs DN-debattaren här.