fytne.nu

Den som kan något om det svenska industristödets tragiskt dyra och meningslösa historia vet att hålla Maud Olofsson högt.

Varvskrisen, började i slutet på 60-talet, den dåvarande socialdemokratiska finansministern Gunnar Sträng och riksbankschefen Per Åsbrink gick då in med långtgående statliga garantier till varvsindustrin, sedan fortsatte det med den på hösten 1976 tillträdda borgerliga regeringens varvsakut, under centerpartistiska ekonomiministern Nils G. Åsling. Detta ledde ändå till bildandet av statliga Svenska Varv AB, då inget av det tidigare stödet hade hjälpt. Till slut lades ändå den mesta varvsverksamheten ner då varvsstödet upphörde med att regeringen Palme avskaffade produktionsstödet till varvsindustrin efter valet 1985.

20 års elände med subventioner och bortkastade skattepengar var över.

Nu har Maud Olofsson inte upprepat ett enda av de tidigare misstagen i den nu pågående krisen i fordondbranschen, och de ska Maud Olofsson och hela regeringen ha beröm för.

Det märkligaste då, under varvskrisen, och nu, under SAAB-krisen, är fackets och socialdemokraternas agerande. Det är även ytterst märkligt att s.k. borgerliga regeringar under 70-talet höll på med varvsstöd och förstatligande av en hel bransch, men det är är inte lika märkligt som LO-fackens agerande nu som då.

Facket och socialdemokraterna brukar berömma sig själva för likalöneprincipen i Rehn-Meidnermodellen. Alla som utför samma typ av arbete ska ha samma lön. Allt för att de mindre lönsamma företagen SKA slås ut så att arbetskraften kan övergå till mer lönsamma företag. I det närmaste är detta att betrakta som att Sverige, på fackets och socialdemokraternas initiativ, redan på 50-talet införde Schumpeters teori om den kreativa förstörelsen som politisk och facklig dogm.

Det märkliga är att denna egna politik inte hindrar fackrepresentanter och socialdemokrater att klaga då dessa principer faktisk får avsedd effekt och olönsamma företag är att på väg att slås ut av just Rehn-Meidnermodellens likalöneprincip. Då ska det till subventioner, stöd och statligt ägande - tvärt emot de egna principernas intentioner. De principer som är grunden för samma fackföreningars centrala löneavtal. Jag tycker det är ohederligt.

En modern kurios pajas i periferin har dock tillkommit, Peter Eriksson (som jag i andra sammanhang talat hyggligt gott om bl.a. här och här på bloggen). Miljöpartiet, som inte lagt två strån i kors för den svenska bilindustrin tidigare, som alltid varit tidig med att kritisera VOLVO och SAAB för de bilar de gör och som varit emot bilismen på alla fronter sedan partiet bildades 1981 - just detta parti anklagar nu regeringen för att ett olönsamt svenskt dotterföretag till USAs största bilföretag läggs ner efter decennier av stora förluster. Det enda som är ovanligare än att SAAB går med vinst är väl att det sker en kärnkraftsolycka med dödlig utgång. Ohederligt är bara förnamnet, men likalöneprincipen har inte varit miljöpartiets idé, men bilhatandet är näst efter kärnkraftshatet partiets livseleixsir.

Och så till sist en stilla undran. Varför lyfter media inte fram den samlade vänsterns hyckleri? Hyckleri och ohederlighet ska väl en fri media med självkänsla alltid sätta tänderna i? Dock diskuteras frågan ur SIFOkratiskt perspektiv i GT här.

Hultsfreds kommun, som styrs av socialdemokraterna och vänsterpartiet, har nu beslutat att satsa dryg 8 miljoner av skattebetalarnas pengar för att säkerställa att det blir Hultsfredsfestival även nästa år.

Vård skola rockfestival liksom.

Nu vet vi att gnäll om att kommunen behöver mer pengar från staten för att klara vården skolan och omsorgen även här är lögn.

Jag har precis kollat på samtliga sju riksdagspartiers huvudhemsida, dels startsidan och dels där man hittar pressmeddelanden. Bara centern och moderaterna väljer att som huvudinformation ha något som uppmärksammar 1900-talets viktigaste fredliga förändring i vår världsdel - murens fall 9 november 1989.

Socialdemokraterna nämner det i förbigående när de informerar om seminariet som hölls till f.d. partiledaren Ingvar Carlssons 75-årsdag och som Mona Sahlin ledde.

Övriga partier har varken något som uppmärksammar murens fall på sin startsida eller något pressmeddelande med någon kommentar. Detta är ynkligt.

I bland brukar jag säga att vi har världens sämsta vänster i Sverige. För att vara i en demokrati alltså. Och detta eftersom vänstern i Sverige är så socialt paternalistisk. I ekonomiska frågor är vänstern som vänstern i den demokratiska världen är mest, de har bara fått styra oproportionerligt mycket under efterkrigstiden. Fakta på marken är således lite extrem i Sverige med ett skattetryck bland de högsta i världen, men det är snarare en effekt av det långa regeringsinnehavet än någon radikalare ideologi än i systerpartierna i andra demokratiska länder.

Det som gör den svenska vänstern så unik är att den är så paternalistisk i livsstilsfrågor. Det ska vara systembolag med skyhöga alkoholpriser, krångliga och dyra processer kring utskänkningstillstånd, krav på vakter, inhägnade områden och servering av varm mat vid serveringsställena. Allt för att göra det nästan omöjligt för den hårdbeskattade arbetarklassen att kunna gå på krogen och äta middag med vin och öl, så som de oftare gör i resten av Europa. Till detta kommer att vänstern i Sverige driver en amerikanskt repressiv narkotikapolitik. Det var den socialdemokratiska regeringen som på 80-talet kriminaliserade innehav för eget bruk och konsumtion. Den som super för mycket får hjälp, den som tar för mycket av andra droger får fängelse. Att “högern” eller konservativa driver denna linje på många hålla är tyvärr som det brukar vara i andra demokratiska länder. Och det är detta som gör “högern” så oattraktiv enligt många. Men i Sverige delas denna högersjuka av vänstern så till den milda grad att det är vänstern som mer än kyrkan driver på denna statliga livsstilspaternalism. Det är därför jag tycker mig ha fog för påståendet att vi har världens sämsta vänster i Sverige eftersom vänstern i Sverige står för ofri ekonomi OCH social paternalism. Borgerligheten står för friare ekonomi och som vanligt - och tyvärr - för social paternalism.

Således kan man inte genom att välja vänster eller borgerlighet påverka den statliga sociala paternalismen i allmänna val i Sverige. Vilket är något frustrerande. Vi kan bara välja mellan stor och jättestor offentlig sektor, eftersom den sociala paternalismen inte är uppe för diskussion. Dock finns det en liten unik faktor i Sverige och det är moderaterna. Moderaterna är något så unikt som ett parti som är allmänt oradikalt, men dock, borgerligt i ekonomiska frågor, men med en unik liberal syn vad gäller livsstilsfrågor. Detta syns vad gäller synen på alkoholfrågan, homoäktenskapsfrågan, abortfrågan och en rad andra symbolfrågor där “högerpartier” faktiskt ofta tycker tvärt om. Dock gäller detta såklart inte narkotikafrågan, men dock.

Moderaterna är något så unikt som ett “högerparti” som är liberalt i ekonomiska frågor och tolerant liberalt i livsstilsfrågor. Det är detta som förklarar att det största “högerpartiet” i Sverige är som störst i storstäderna och relativt sett som svagast på landsbygden. I nästan alla andra demokratiska länder är det tvärt om. Vänstern (som då är socialt liberal) är stark i storstäderna och högern (som då är socialt parternalistisk)  är stark på landsbygden.

Så, de enda svenska partierna som är som sina systerpartier i resten av världen är kristdemokraterna och folkpartiet. Centern har som bekant bara systerpartier i Finland och i Norge, men nu när de blivit allt mer liberala, i takt med att böndernas andel av befolkningen hamnat kring en procent av befolkningen, så ska de nog räknas som ett helt vanligt mittenliberalt parti och därför räknas vara normala enligt det internationella betraktelsesättet.

Övriga partier i Sverige är inte som sina systerpartier i resten av den demokratiska världen.

De tre vänsterpartierna avviker genom att vara som högerpartier brukar vara i många livsstilsfrågor.

Och moderaterna avviker avviker genom att vara som vänsterpartier brukar vara i många livsstilsfrågor.

Socialdemokraterna och socialstyrelsen byter plats

Och detta är inte på väg bort, det är snarare på väg att cementeras.

Socialdemokraterna och socialstyrelsen byter plats vad gäller synen på nyttan med sprutbytesprogram för “narkomaner” (läs. i det här fallet heroinister).

På den socialdemokratiska kongressen beslutades nämligen att de ska bli ännu mer amerikaniserade och repressiva i sin syn på narkotikaproblemen när de nu bestämde sig för att vara emot sprutbytesprogram. Läs om det här.

Några dagar senare gick chefen för socialstyrelsen, tillsammans med cheferna för smittskyddsinstitutet och folkhälsoinstitutet ut på DN-debatt och argumenterade för den nu mera vetenskapligt undersökta nyttan för minskad spridning av HIV och hepatit med sprutbytesprogram. Läs DN-debattaren här.

Det är något alldeles eljest när den lobbykritiska vänstern själva sväljer lobbyisternas påtryckningar. Men alldeles extra eljest blir det när socialdemokraterna kopierar justitiepolitiken direkt från justitieminister Beatrice Ask. Det är förnyelse det.

Internationalen

Sverige har världens näst högsta skattetryck, är en av de mest reglerade länderna i världen och socialdemokraterna är ett oppositionsparti. Varför sjunger då inte socialdemokraterna fjärde versen på internationalen nu när de har kongress? Den borde just nu passa perfekt.

Fjärde versen på internationalen går såhär:

Båd´stat och lagar oss förtrycka
vi under skatter dignar ner.
Den rike inga plikter tycka,
den arme ingen rätt man ger.
Länge nog som myndingar vi böjt oss,
jämlikheten skall nu bli lag.
Med plikterna vi hittills nöjt oss .
Nu taga vi vår rätt en dag.

Upp till kamp emot kvalen.
Siste striden det är,
ty Internationalen
till alla lycka bär.
Upp till kamp emot kvalen.
Sista striden det är,
ty Internationalen
åt alla lycka bär.

Musikbloggen sundaymorning.nu funderar i samma banor här.

Kjell-Olof Feldt och Sven-Olof Lodin kritiserar Östros och socialdemokraternas nuvarande skattepolitik och vill se eftertanke och realism. De kritiserar också jobbakatteavdragets konstruktion och vill att grundavdragets LO-puckel justeras i sället. De båda vill se en blocköverskridande skattereform som i princip syftar till att återupprätta skattereformen från 1991.

Läs DN-debattartikeln här.

Miljöpartiet vill spendera knappt 20 miljarder mer än alliansregeringen vill i sitt budgetförslag.

Socialdemokraterna vill spendera knappt 20 miljarder mer än alliansregeringen vill i sitt budgetförslag.

Vänsterpartiet vill spendera drygt 50 miljarder mer än alliansregeringen vill i sitt budgetförslag.

Således krävs det mindre för att mp och s ska kunna komma överens med alliansen än med vänsterpartiet.

Det här ska bli intressant.

Jag kanske inte har någon framtid som rubriksättare för kvällspressens löpsedlar, men det händer saker i de danska socialdemokraterna.

I veckan har socialdemokraterna i Köpenhamn föreslagit legalisering av hasch (något som moderpartiet inte gillade). Och på riksplanet har de nu, efter en jämn debatt kommit fram till att det ska bli förbjudet att köpa sex som i Sverige.

Mer knark och mindre sex således.

Att ett parti ens kan diskutera dessa frågor på ett nyktert sätt är imponerade. Samma vecka dessutom. Lite spretande kan man tycka, men låt gå för det.

Själv tycker jag ju att både knark och sexköp ska vara tillåtet. Det är missbruk och trafficking vi ska ta itu med.

Jag är nyfiken på vad de svenska socialdemokraterna tycker om sitt systerpartis resonemeng. Jag antar att de talas vid löpande.

DDR + Sverige = sant

Professor Birgitta Almgren, som tidigare givit ut boken “Drömmen om Norden : Nazistisk infiltration 1933-1945” har nu skrivit boken ”Inte bara Stasi”. Du kan köpa den på Adlibris här.

Hon blev intervjuad av Vetenskapsradion Historia från bokmässan om boken.

Inte okänt för oss som inte var nyttiga idioter i “fredsrörelsen” och som på 80-talet tyckte en del skolböcker i historia, samhällskunskap och tyska var rätt bisarrt DDR-vänliga. Men detta är den bästa samanfattningen av medlöperiet jag sett i svensk media.

Jag kan verkligen rekommendera intervjun. Du kan läsa om, och lyssna på intervjun här.

Birgitta Almgren talar mycket om socialdemokraten och ordföranden i Förbundet Sverige-DDR Stellan Arvidssons roll för de svensk-östtyska förbindelserna.

Jag skulle vilja att de som skrev och de som valde DDR-förhärligande skolböcker åt mig när jag gick i grundskolan och gymnasiet försvarade sig.

Jag skulle vilja att de som var engagerade i den av DDR välinfiltrerade och finansierade “fredsrörelsen” på 50-, 60-, 70- och 80-talet försvarade sitt agerande.

Och jag skulle vilja att han som sa följande försvarade sig:

Såväl Sovjetunionen som länderna i Östeuropa har genomfört en snabb industrialisering och har en hög bruttonationalprodukt. Det finns åtskilligt att invända mot systemet i dessa länder, men de bevisar ovedersägligen att kapitalismen inte har monopol på att skapa materiellt välstånd.

Det är Ingvar Carlssons ord från boken “Vad är socialdemokrati?” från 1983.

Slutligen, Bloggen Östra Ölands horisont skrev om Björn Cederbergs bok “Kamrat Spion. Om Sverige i Stasiarkiven”. Bokförlaget MORMOR (2007), 286 sidor, ill. Som jag ser det är detta den andra pusselbiten för förståelse av vad vi var med om och utsatta för. Tyvärr är Kurt Lindgren inte längre ibland oss, men alla borde ändå läsa hans blogg postumt.