Dags för ödmjukhet…

Ibland får man intrycket att en del politiker ser sig som guds representanter här på jorden.

Det kan vara konservativa högerpolitiker som vill bestämma hur vi inte ska få leva våra liv vad gäller partner, giftemål och sprit och knark.

Det kan vara radikala vänsterpolitiker som vill bestämma hur vi ska leva våra familjeliv efter deras jämställdhetsideal, eller hur vi ska ha det på jobbet oavsett vad vi är överens med arbetsgivaren om. Och tyvärr till detta – Speciellt i Sverige – är lika verklighetsfrånvänt mot en narkotikapolitik som bygger på att minska dess skadeverkningar som amerikanska konservativa och svensk höger.

Dessa prussiluskor och paternalister i alla partier borde bli lite mer ödmjuka när valdeltagandet är 43,8 procent.

Om man i stället för att räkna ut partiernas stöd i procent av antalet röstande, räknade ut partiernas stöd i procent av antalet röstberättigade får man nämligen en helt annan bild.

v 2,4%

s 10,6%

mp 4,7%

jl 1,5%

pp 3,0%

kd 2,0%

fp 5,8%

m 8,0%

c 2,4%

övriga (främst sd och fi) 2,4%

sofflocket 56,2%

Bloggaren Dick Erixon har siffrorna sammanställda här.

Det finns många som tolkat det låga valdeltagandet som dåligt stöd för EU, jag tycker det är en orimlig slutsats. Det låga valdeltagandet bör i stället ses som ett resultat av att många vet att det är i europeiska rådet och ministerrådet som makten i EU främst ligger. Och där är det den svenska regeringen som representerar oss, och den utses som bekant genom riksdagsval.