månadsarkiv: oktober 2009

Ny bubbla under beställning

Som jag skrev i förra inlägget ser jag en risk för att vi är på väg mot en ny fastighetsbubbla.

BNP faller med omkring 6 procent i år och tjänsteproduktionen föll med 4,4 procent i Augusti. Samtidigt som detta pågår är räntorna så låga att fastighetspriserna stiger. Det säger sig själv att detta inte är hållbart. De bör över tid inte stiga med mer än den realekonomiska tillväxten. Nu minskar den samtidigt som bostadspriserna stiger!

Riksbankens reporänta bör upp så fort den är säker på att krisen inte fördjupas längre. En fastighetsmarknad i bubblande obalans är inte bra. Stoppa den, stoppa den nu!

En ljusglimt är att jag inte är helt ensam om denna uppfattning. I går skrev även SvD Näringliv om detta.

Krisen måste få värka ut någon gång

Så har Australien som första större industriland höjt sin ränta. Australien är en råvaruekonomi och ligger tidigt i konjunkturcykeln. Men inte bara detta, för låga räntor gör att de makroekonomiska obalanserna som skapade krisen aldrig justeras. För låg ränta gör att vi inte förbättrar kapitalallokeringen i ekonomin. Jag tycker att Sveriges, liksom i princip hela västvärldens, räntor ligger på en oroande låg nivå. I varje fall om de inte snart går upp en aning. Bubblorna i bostadssektorn måste pysa ut och förlusterna tas för att ekonomierna ska komma i balans.

Som tur är ligger Sverige hyfsat till, även om det förefaller orimligt att bostadspriserna inte justeras ner, med tanke på att Sverige låg i topp vad gäller prisstegringar på bostadsmarknaden de två åren innan krisen slog till förra hösten. Med den räntenivå vi har nu förefaller t o m bostadsbubblan fortsätta växa.

Björn Wellhagen på Sveriges Byggindustrier drar en lans för sin bransch

– Om man gör en väldigt schematisk bedömning av det så har vi ungefär 4,5 miljoner bostäder i Sverige. Om alla de bostäderna står i hundra år, så skulle det behöva byggas 45 000 lägenheter per år, bara för att behålla beståndet, säger Björn Wellhagen på Sveriges Byggindustrier.

Men i stället blir det kanske mindre än 15 000 i år och bostadsbyggandet här är sämst Norden. Siffran för påbörjade lägenheter per 1 000 invånare är 2,4 i Sverige, i Danmark 3,3, Finland 4,5 Norge 5,5 och på lilla Island byggs hela 10 lägenheter per 1 000 invånare.

Vilken charlatan. Bostadshusen står betydligt längre än hundra år, hela hans utgångspunkt är anmärkningsvärd. Är det någon som tycker att stenstäderna i Stockholm, Göteborg och Malmö är i rivningsskick nu när de är mellan 90-130 år?

Om man vet vilken kris det råder på Island, speciellt i byggsektorn, kanske vi inte ska vara så avundsjuka på att de bygger 5ggr mer lägenheter per capita än vi. Och dessa siffror, som ekot presenterar, är obegripliga om man inte får helhetsbilden, med befintligt bestånd och förhållandet lägenheter – villor.

Ingerö om inskränkthetens pris

Johan Ingerö skriver om integration, modernitet, omodernitet och kostnaden för att vara medeltida inskränkt.

När Muhammad, den unge man som tvingats begära skyddat boende för att undkomma sin familj, satt hos polisen sa han något viktigt som svenska myndigheter borde ta till sig. Han sa att vi är så toleranta att vi inte klarar av att upprätthålla våra egna lagar.

Det är, i ett nötskal, vad jag försökt säga i åratal. Det är detta som spökar när våra landsting börjar ”rekonstruera” icke-existerande mödomshinnor, när kommunpolitiker sällar sig till skanderande judehatare i anslutning till tennismatcher eller när journalister kritiserar kollegor som publicerar ”blasfemiska” bilder istället för att stå upp för den pressfrihet som de själva rimligen borde vara redo att strida och dö för.

Läs hela inlägget!

Margareta Winberg dödade genusdebatten

Ann-Charlotte Marteus på den USA-liberala tidningen Expressen skriver i en ledarkrönika:

Det var en himla tur att Margareta Winberg hann smita in i historieböckerna mellan regeringarna Bildt och Reinfeldt. I annat fall hade Sverige inte varit världens jämställdaste land i dag. Aldrig i livet.

Citatet är inte rättvist för krönikan, men det är sant. Krönikan handlar om att det är tack vare det driv dåvarande jämställdhetsministern Margareta Winberg hade som vi är världens mest jämställda land. Hon pekar på hur den nuvarande regeringen fortsatt arbetet, men inte med samma driv som Winberg. Marteus beklagar att ”genusdebatten är närmast obefintlig”.

Tänk vilken fis i rymden debatten om boken om allas vår diskrimineringskultur blev. Håkan Eriksson och Jacob Rennerfelt skrev boken ”Folkhemmets balkanisering – diskrimineringskulturens baksida”

Jämställdhetsdebatten är inte jämlik förrän män kan delta utan att bli bemötta med härskartekniker.

Jag skulle säga att det är just tack vare Margareta Winbergs driv som genusdebatten nu är så svag. För Margareta Winberg och den dåvarande regeringen drev fram en helt besinningslös feministdebatt. En stundtals helt osaklig debatt med vettlösa beskyllningar och konspirationsteorier.

NärIreen von Wachenfeldt, ordförande för kvinnojourernas riksorganisation (Roks), som fick 7 miljoner av våra skattepengar av av Winberg sa att ”Män är djur”, ja då blev det bara för mycket. Jag slutade lyssna på bruset. Det är nämligen så vi fungerar som människor, när något känns helt orimligt då uppfattar vi det som irrelevant och bortser från det.

Winberg dödade feministdebatten den senaste gången genom att stödja paranoida idioter. Hon gjorde detta tillsammans med Gudrun Schyman, som höll det famösa Talibantalet 2002, där hon likställde de svenska männen med de kvinnoförtryckande Talibanerna i dåtidens Afghanistan.

Jag skulle ta feminister och genusdebatterande politiker på större allvar om de slutade tala om problemen i Sverige som om det vore sämst i hela världen här, samtidigt som det oftast är manliga högerpolitiker som inte agerar värderelativister mot kvinnoförtryckande diktaturer i världen.