månadsarkiv: september 2009

Danska (s): ”mer knark och mindre sex”

Jag kanske inte har någon framtid som rubriksättare för kvällspressens löpsedlar, men det händer saker i de danska socialdemokraterna.

I veckan har socialdemokraterna i Köpenhamn föreslagit legalisering av hasch (något som moderpartiet inte gillade). Och på riksplanet har de nu, efter en jämn debatt kommit fram till att det ska bli förbjudet att köpa sex som i Sverige.

Mer knark och mindre sex således.

Att ett parti ens kan diskutera dessa frågor på ett nyktert sätt är imponerade. Samma vecka dessutom. Lite spretande kan man tycka, men låt gå för det.

Själv tycker jag ju att både knark och sexköp ska vara tillåtet. Det är missbruk och trafficking vi ska ta itu med.

Jag är nyfiken på vad de svenska socialdemokraterna tycker om sitt systerpartis resonemeng. Jag antar att de talas vid löpande.

”Fredsrörelsen” borde försvara sig

DDR + Sverige = sant

Professor Birgitta Almgren, som tidigare givit ut boken ”Drömmen om Norden : Nazistisk infiltration 1933-1945” har nu skrivit boken ”Inte bara Stasi”. Du kan köpa den på Adlibris här.

Hon blev intervjuad av Vetenskapsradion Historia från bokmässan om boken.

Inte okänt för oss som inte var nyttiga idioter i ”fredsrörelsen” och som på 80-talet tyckte en del skolböcker i historia, samhällskunskap och tyska var rätt bisarrt DDR-vänliga. Men detta är den bästa samanfattningen av medlöperiet jag sett i svensk media.

Jag kan verkligen rekommendera intervjun. Du kan läsa om, och lyssna på intervjun här.

Birgitta Almgren talar mycket om socialdemokraten och ordföranden i Förbundet Sverige-DDR Stellan Arvidssons roll för de svensk-östtyska förbindelserna.

Jag skulle vilja att de som skrev och de som valde DDR-förhärligande skolböcker åt mig när jag gick i grundskolan och gymnasiet försvarade sig.

Jag skulle vilja att de som var engagerade i den av DDR välinfiltrerade och finansierade ”fredsrörelsen” på 50-, 60-, 70- och 80-talet försvarade sitt agerande.

Och jag skulle vilja att han som sa följande försvarade sig:

Såväl Sovjetunionen som länderna i Östeuropa har genomfört en snabb industrialisering och har en hög bruttonationalprodukt. Det finns åtskilligt att invända mot systemet i dessa länder, men de bevisar ovedersägligen att kapitalismen inte har monopol på att skapa materiellt välstånd.

Det är Ingvar Carlssons ord från boken ”Vad är socialdemokrati?” från 1983.

Slutligen, Bloggen Östra Ölands horisont skrev om Björn Cederbergs bok ”Kamrat Spion. Om Sverige i Stasiarkiven”. Bokförlaget MORMOR (2007), 286 sidor, ill. Som jag ser det är detta den andra pusselbiten för förståelse av vad vi var med om och utsatta för. Tyvärr är Kurt Lindgren inte längre ibland oss, men alla borde ändå läsa hans blogg postumt.

Miljöpartiet är skapelsens krona

Miljöpartiet är skepelsens krona

Jag satt på en trevlig middag i går och pratade om allt och inget. Bl.a. pratade vi om oppositionen och de tre partiernas roller.

Politiskt är miljöpartiet skapelsens krona, ett sådant parti kan bara uppstå i ett rätt hyggligt land. Ett parti som är emot tillväxt kan bara finnas där basbehoven tas för givna av nästan alla. Ett parti som tills för nyligen, även när ett av grannländerna hette Sovjetunionen, var emot att vi skulle ha ett försvar, ja det är ett lyxparti, ett drönarparti, ett helt fantastiskt bisarrt parti. Det är befriande att de finns! De är ett bevis på att det mesta är rätt bra. Mycket borde ändras, men fundamenta är bra i Sverige.

Och så är de lite komplexa, både för social frihet (var snäll mot knarkarna och tillåt friskolor) och sociala pekpinnar (hög skatt på sprit och ”individualiserad” statlig föräldrar-”försäkring”). Jag ser miljöpartiet som en dynamisk konstinstallation. En fantastisk perspektivmaskin, ja skapelsens krona. Njut!

Jag gillar ju speciellt språkröret Peter Eriksson just för att han är lite sävlig och velande i intervjuer, inte för att jag inte är miljöpartist och vill dem illa, utan för att det är befriande genuint och respektfullt mot oss som tittar och lyssnar på intervjuerna att inte vara listigt mediatränad till att slingra sig utan att vi märker det. Samhället är komplext och att vara mediatränad och ge intryck av att det inte finns en massa resonemang och avvägningar som inte är så definitivt självklara är genuint, ja helt enkelt mer rimligt. Det finns saker som är självklara, men de handlar ofta inte de politiska diskussionerna om. Så till Peter Eriksson kan jag bara säga, ändra inte stil och se för fan till att inte mediaträna dig.

Jag vill spela golf med Peter Eriksson och sedan dela en butelj visky.

En annan bloggare skriver om skapelsens krona här 🙂

Borg: ”struntsiffror från RUT”

Anders Borg, som i opposition gjorde till en konst att alltid belägga sina förslag med uträkningar från riksdagens utredningstjänst (RUT), råkade nog säga fel i stundens hetta när han i ett replikskifte med vänsterpartiets ekonomisk-politiske talesman, Ulla Andersson, under budgetdebatten avfärdade hennes resonemang med orden: ”… i stället för att komma med struntsiffor från RUT”.

Detta är humor.

Den regeringskritiker som inte gör stor sak av detta i varje debatt med Anders Borg begår tjänstefel.

Östros: ”Ni har satsat för lite och budgetunderskottet ökar för mycket”

Jag har ny lyssnat på budgetdebatten i riksdagen och socialdemokraternas ekonomiska talesman, Thomas Östros, fyller verkligen sin roll som alliansregeringens huvudopponent.

Det går att tycka att regeringen satsat för lite på en det ena och en det andra i krisen.

Det går att tycka att regeringen drivit fram ett för stort budgetunderskott under i krisen.

Men…

Att både klaga på att regeringen spenderar för lite och på att budgetunderskottet växer är ohederligt.

Men Östros följer bara en gammal socialdemokratisk tradition, Ingvar Carlsson agerade precis lika dant som oppositionsledare 1991-1994. Då kritiserades den dåvarande borgerliga regeringen för att ”man inte kan bromsa en bild som står redan still” OCH för att Sverige fick ett stort budgetunderskott.

Kristdemokraternas ekonomiske talesman, Stefan Atterfall, påpekade i debatten att Östros i sina skuggbudgetar varje år sedan 2006 föreslagit större budgetunderskott än i alliansregeringens budget.

Inget nytt under solen således. Men man kunde ju önska att det vore svårare att komma undan med denna ohederlighet. Att vi svenskar helt enkelt inte låter oss köpas av sådan ohederlig populism.

Sovjet anfaller Polen – 17 september 1939

I dag för 70 år sedan anföll Sovjetryssland Polen i ryggen utan föregående krigsförklaring eller krav från Sovjetrysk sida. Det var en direkt följd av Molotov-Ribbentroppakten mellan Nazityskland och Sovjetryssland från 23 augusti samma år. Uppdelningen av Polen fanns nedskriven i paktens hemliga tilläggsprotokoll. (Detta hemliga tilläggsprotokoll förnekades av Sovjetunionen ända till 1989 och offentliggordes inte förrän efter Sovjetunionens upplösning 1992.)

Sovjetryssland marscherade in i Polen österifrån med sju arméer med någonstans mellan 450.000 och 1.000.000 man. Polen var då redan ytterst försvagat efter 16 dagars blixtrkrig mot Nazityskland. Kriget pågick till den 5 oktober. (Bilden till höger är från de Sovjetryska truppernas inmarsch 17 september 1939.) Därefter ordnades två ”val” i de erövrade polska områdena varpå de anslöts till Sovjetunionen. Dessa delar tillhör i dag Vitryssland och Ukraina.

En nu mera mycket känd karikatyr publicerades i brittiska The Evening Standard den 20 september 1939, tre dagar efter att även Sovjetryssland attackerat Polen.

Hitler: -THE SCUM OF THE EARTH, I BELIEVE?

Stalin: -THE BLOODY ASSASSIN OF THE WORKERS, I PRESUME?

Under Molotov-Ribbentroppakten var Sovjetryssland allierat med Nazityskland  när:

  • Sovjetryssland anföll Polen och ockuperade samt annekterade landets östra delar
  • Sovjetryssland annekterade Estland
  • Sovjetryssland annekterade Lettland
  • Sovjetryssland annekterade Litauen
  • Sovjetryssland anföll Finland (Finska vinterkriget) och ockuperade samt annekterade Karelen, Salla och Petsamo
  • Sovjetryssland ockuperar Rumänska Bessarabien och Bukovina
  • Enligt rysk historieskrivning av i dag är detta inte en del av andra världakriget. När man reser i gamla sovjetstater och tittar på de många monumenten från ”det stora fosterländska kriget” så står det alltid 1941-1945 på sockeln, alltså de år av andra världskriget efter att Nazityskland brutit Molotov-Ribbentroppakten och anfallit Sovjetryssland utan föregående krigsförklaring den 22 juni 1941 i det som kallas operation Barbarossa. Bilden nedan är från 60-årsfirandet av  krigsslutet i Moskva 2005. Putin talade då om hur Sovjetryssland befriat Europa, något som många i Öst-, och Centraleuropa inte kunde instämma i. Flera grannländer till Ryssland valde att inte delta i detta 60-årsfirande på grund av detta.

    Jag skrev om Nazitysklands anfall på Polen 1 september här.

    Efter Zimbabweresan – försvara er!

    Nu har alltså biståndsminister Gunilla Carlsson som representant för EU besökt diktator Robert Mugabe i Zimbabwe. Jag vill ha redovisat vad som uppnåtts med detta besök förutom att man visat Mugabe – och alla andra diktatorer – att man gärna besöker en diktator som EU självt tidigare fördömt för att ha fuskat till sig senaste valet.

    Försvara er!

    Jag tror Gunilla Carlsson sent kommer ångra fotografierna på där hon frivilligt väljer att besöka diktator Mugabe.

    Barbro Hedvall i DN resonerar i liknande banor här.

    Al-Qaidas seger kom efter 9/11

    Al-Qaida har som ett virus lyckats få oss i västvärlden att ge oss på oss själva med en aldrig tidigare skådad integritetsinskränkande politik. I USA heter det ironiskt nog ”Patriot Act” och här i Sverige är det FRA-lagen och teledatalagen. Jag är inte emot FRA, bara FRA-lagen som ger FRA tillgång till all vår kommunikation. Nu är det självspelande piano. Historiska organisationer som Gestapo, Stasi och KGB hade velat ha just alla de befogenheter som vi nu i västvärlden ger våra myndigheter. Mycket illa.

    Den amerikanska tankesmedjan Cato institute sände i Augusti en podcast om hur man förlorar ett imperium och den handlar om hur Engelsmännen betedde sig i det blivande USA på slutet av 1700-talet. Jag tycker vi ska fundera på just detta sätt när vi agerar i Afganistan. Bombastiska åtgärder och civila dödsoffer skapar ett motstånd som inte från början fanns. Tankvärda 7min och 50s. Lyssna!

    Norberg VS Moore – en debatt jag vill se!

    Nu har Michael Moore gjort en film om finanskrisen: ”Capitalism. A love story”.

    Jag har inte sett den, eftersom den inte gått upp på biograferna ännu, men trailern här nedan finns.

    Nu skulle jag vilja se Johan Norberg, som just fått sin bok om finanskrisen ”En perfekt Storm” publicerad på engelska i USA under namnet ”Finacial fiasco”, debattera krisens orsaker med Michael Moore.

    Om inte annat kan Johan Norberg passa på att skriva en kommentar till Moores film när han ser den.

    Stortingsval i Norge

    Om knappt en vecka är det val till Stortinget i Norge och vänsterregeringen sitter då löst.

    Det finns likheter med det svenska valet 2006 – arbeiderpartiet (socialdemokraterna) kampanjar under devisen ”Alla ska med”. Varje medietränad arbeiderrepresentant upprepar detta vid varje mikrofon som en duracellkanin. Den känner ni igen. Men sedan är det rätt olikt.

    Vänstern består av sossar kommunister och centerpartiet (oreformerade). De samregerar, men har haft problem med sjukskrivningar i regeringen, två ministrar har sjukskrivit under mandatperioden för att det var jobbigt på jobbet. Men det är en trend som den förre norske statsministern från kristdemokraten, Kjell Magne Bondevik startade när han sjukskrev sig p.g.a. utbrändhet.

    Justitieministern har haft polisfacket på halsen och näringsministern har bråkat med Norges motsvarighet till Stenbeck om en företagsaffär och blivit beslagen med att inte ha koll på läget och därefter medialt hunsad av finansmannen som passade på att göra narr av henne – i TV – genom att härma hennes tidigare utfall. Stor underhållning. Och hälsoministern, som agerat mot alternativ-”medicinen” har samtidigt skickat sin egen son till en helare för att ”ingen annan (i den offentliga vården) kunde bota honom”. Också en historia med klart underhållningsvärde.

    Fler skillnader är att det inte finns någon borgerlig allians. Höyre, som är Norges moderater, pressades i helgen på besked om de ville samregera med fremskrittspartiet och senare kom samma krav på besked från kristdemokraterna. Två partier som sins emellan inte kan tänka sig att samregera. Det finns faktiskt en möjlighet att den borgerliga osämjan (De räknar fremskrittspartiet som borgerligt – fråga mig inte varför – i min värld är de bara populister med allt åt alla på programmet, sänkt skatt och satsningar på allt. Och minskad invandring. Nåja.) kan leda till att det blir en socialdemokratisk minoritetsregering trots borgerlig majoritet i stortinget.

    I grunden kan alltid den norska oppositionen lova det mesta med oljefondens reserver, medan den sittande regeringen vet att ta hänsyn till vilken inflationsbrasa det skulle vara. Så har det varit i alla de senaste valen. Och majoriteten i stortinget har skiftat i varje val. Lite som i lokalpolitiken i Stockholm. Skifte vid varje val.

    Ingen föreföll att diskutera det viktigaste problemet – att en öl kostar 83 svenska kronor i en enkel bar. Det är dubbla priset jämfört med i Sverige och fyrdubbla priset jämfört med vad en godare öl kostar i Belgien. Skärpning Norge!